...

70. Pranks

”Kolla på han”, sa Isak, med en nick åt Fredriks rygg, då Fredrik försvann in i duschrummet. ”Han är FORTFARANDE sur för det där som hände på skolfotot igår!”

         ”Överkänslig AB”, hånade Pablo och dom andra killarna flinade.

         Dom hade precis haft redskapsgympa med Pierre – och Fredrik och Johannes var sist in i omklädningsrummet, eftersom dom blivit ombedda att stanna kvar och plocka i ordning efter resten av klassen. Danne väntade tills Johannes också lämnat sin plats för att gå in till duscharna, innan han öppnade munnen för att spinna vidare på deras samtal. Han ville inte riskera att Johannes skulle lägga sig i, med sina dumma kommentarer, nu när han var med Ekman och dom andra boysen.

         ”Såg ni Fredrik idag, eller?” sa han. ”Han tror han är så jävla bra på redskapsgympa, fast han bara ser dum ut!”

         ”Han är bra”, sa Ekman. ”Men inte så bra som han tror”, la han till.

         ”Du vet, han är så jävla nöjd nu när du slutat på fotbollen”, sa Isak till Ekman. ”Han tror väl att han ska bli Håkanssons favorit nu när du är borta.”

         Även om Ekman och Fredrik umgåtts någorlunda förut, i och med att dom var klassens två största sportfånar, hade det alltid funnits en viss spricka mellan dom. Ekman var grym på många saker, medan sport var Fredriks grej. Enda grej, egentligen, varför det störde honom enormt att Ekman alltid presterade lite bättre än honom på gympan och att Ekman varit deras fotbollstränare Håkanssons stora favorit i laget.

         ”Det är väl en grej mellan Håkansson och honom då”, mumlade Ekman. ”Jag spelar inte för Håkansson längre, så jag skiter i vilket.”

         ”Borde vi inte göra nåt mot han?” tyckte Danne. ”Sätta honom på plats så han kommer ner på jorden?”

         ”Hur då?” undrade Pablo.

         ”Vi prankar honom”, sa Danne.

         ”Vadå för prank?” frågade Isak.

         Danne gick in på handikapptoaletten. Det gnisslade och skramlade till och han kom ut med toalettens tvålbehållare i handen.

         ”Vi sprejar ner hans kallingar med den här”, sa han. ”Så får vi se hur stöddig han är sen.”

         ”Är du seriös?” sa Anders, men Isak och Pablo skrattade vilket fick Danne att gå fram till Fredriks plats och plocka upp hans kalsonger.

        ”Asså, du är ju helt jävla galen, Danne!” flinade Ekman.

        ”Ska jag eller ska jag inte?” frågade Danne.

        ”Gör det!” sa Isak och Danne klämde på behållaren så att den vita tvålen rann ut genom pipen och ringlade ner i Fredriks kalsonger.

        Killarna skrek av skratt. Anders stirrade storögt.

        ”Sch! Dämpa er så han inte hör”, fnissade Pablo och gjorde en gest inåt duschrummet. Vattnet spolade fortfarande därinne, men om det var Fredrik som duschade eller nån annan visste dom ju inte.

        ”Vad får jag om jag gör det igen?” frågade Danne.

        ”Men inte igen!” sa Anders.

        ”Du får respekt!” sa Isak.

        Och Danne, som tydligen ville ha respekt, sprutade ut ännu mer tvål i Fredriks kalsonger.

        ”Men du får ju ta nån annan också så han inte fattar!” tyckte Isak.

        ”Vem ska vi ta, då?” undrade Danne och såg sig om. Dom enda som fortfarande var kvar inne i duschrummet och därför hade sina kläder hängandes helt obevakade i omklädningsrummet var Fredrik, Johannes och Nicolas. Danne visste genast vem han ville ta. ”Nicolas!” sa han och gick fram till Nicolas plats.

        ”Inte han”, sa Ekman bestämt.

        ”Ta Johannes”, sa Pablo.

        Danne tvekade, även fast han tyckte det var kul. Det var ju ändå Johannes. Men innan han hunnit agera, tog Isak sin egen schampoflaska och gick fram till Johannes plats. Han sprutade ner en klick i Johannes rena kalsonger. Pablo gick fram och tittade.

         ”Det ser ut som att han saggat ner sig!” sa han och dom började alla skratta.

         Det kändes inte riktigt rätt, tyckte Danne. Visst, killarna tyckte att det var kul och han tyckte väl egentligen inget vidare om Johannes, men dom hade ju ändå umgåtts ända sedan han börjat i klassen – och fått sova hemma hos honom efter grälet med morsan igår. Nä, det var ju faktiskt Fredrik som skulle få igen för all skit. Inte Johannes. För att på nytt vända fokuset mot Fredrik sprutade Danne ned insidan av Fredriks jeans med tvålen.

         ”Men Danne, neeeej...!” sa Ekman och slöt ögonen. Men han flinade och gjorde ingen ansats till att avbryta honom.

         ”Tänk när Fredriks morsa får syn på hans brallor sen!” sa Danne.

         ”Fredriiik, har du saggat ner dig fullständigt!” imiterade Pablo Fredriks morsas röst.

         Plötsligt kom Nicolas ut ur duschrummet. Som vanligt undvek han ögonkontakt med dom andra och sa heller inget. Låtsades väl att han var osynlig i hopp om att ingen skulle märka honom. Han gick fram till sin plats och började klä på sig, men den märkliga tystnaden i rummet fick till och med honom att reagera. Han såg försiktigt åt Fredriks plats där Danne stod och sedan åt Johannes plats där Isak och Pablo stod. Danne släppte genast tvålbehållaren till golvet och sparkade snabbt in den under en bänk. Nicolas följde behållaren med blicken medan den rullade in mot väggen därunder och lyfte sedan blicken mot Danne som besvarade med ett mördande ögonkast. Nicolas sänkte genast huvudet och fortsatte klä på sig.

         Trots att han var så extremt avvikande från dom andra killarna, var det som om han fattade precis vad som utspelat sig därinne medan han duschat.

         Mitt i tystnaden noterade alla nåt annat. Vattnet inne i duschrummet hade slutat spola. Fredrik och Johannes hade slutat duscha och nu var det bara en tidsfråga innan dom skulle komma ut och upptäcka vad som hänt med deras kläder...