...

7. Trasiga knogar
 

"Men är det nåt som har hänt här i skolan?" frågade Suzanne. "Nåt i klassen, eller mellan dig och nån annan...?"

          "Nej", upprepade Danne på nytt.

          "Om du inte pratar med mig om det så blir det ju väldigt svårt för mig att hjälpa dig", argumenterade Suzanne.

          "Jag behöver ingen hjälp", svarade Danne. "Det finns ändå ingen som kan hjälpa mig", la han till och ångrade sig genast, då han fattade att det bara skulle leda till fler frågor.

          Han slöt ögonen och kände hur smärtan pulserade i handen under förbandet som skolsköterskan knutit runt hans knoge. Skinnet på knogen hade spruckit när han drog näven in i toalettbåsets vägg. Han hade försökt dölja det med en bit papper, men på engelskan hade Mervi genast lagt märke till blodfläckarna och beordrat honom till skolsystern. Skolsystern hade gjort rent såret, noterat att knogarna börjat svullna av smällen, knutit ett bandageliknande band om hans hand och gett honom värktabletter. När han vägrat svara på hennes frågor hade hon kallat på den nya skolkuratorn. Den nya skolkuratorn var betydligt tuffare än den förra och ställde så många jobbiga frågor att han till slut råkat avslöja att han boxat näven in i väggen av ren ilska. När han vägrade att svara på varför, hade skolkuratorn kopplat in Suzanne och låtit henne ta över förhöret, för att hon var en ”trygg auktoritetsperson som han redan hade en relation till sedan tidigare i egenskap av hennes roll som klassmentor”.

          ”Är det nån av killarna som gjort nåt?” frågade Suzanne. ”Är det Isak? Jag vet att han varit tuff mot dig sedan du började, så om det är han så kan jag garantera dig att jag kommer ta ett allvarligt snack med honom.”

           Att sätta dit Isak var en frestande tanke. Låta Suzanne ta med honom in till rektorn och grilla honom en stund. Men problemet var att det inte skulle hjälpa. Suzanne skulle aldrig ta till våld. Hon skulle bara skälla ut honom och sedan låta honom gå. Och Isak skulle fortsätta hata honom och göra allt för att sabotera hans rykte på skolan. Och skadan var ju egentligen redan skedd. Snacket gick redan och det var ju uppenbarligen inte bara Isak som snackade. Även om han vände sig till rektorn och Suzanne skulle inte deras ord försvinna. Killarna tyckte att hans morsa såg ut som en slampa och skojade om att hon var sån – och det skulle rektorn och Suzanne ALDRIG kunna ta tillbaka.

           Det fanns bara två alternativ:

           Antingen fick han hitta ett sätt att hämnas på dom själv.

           Eller så var han tvungen att vinna deras respekt.

           Båda alternativen skulle kräva nån form av plan och vad de planerna skulle gå ut på fick han helt enkelt fundera på under eftermiddagen...