...

12. Morsan

Fredag kväll och han kunde inte ha tråkigare.

          Både kylskåpet och skafferiet var tomt och magen skrek av hunger. Max satt framför TV:n och kollade på någon av dom där amerikanska humorserierna där dom var tvungna att lägga till skrattljud för att få tittarna att fatta att det som sades var kul. Snart skulle Veras fest börja och alla som var nåt i klassen skulle vara där och supa sig fulla och...

          ....

ja, vadå

?

          Det visste han ju givetvis inte, eftersom han aldrig blev bjuden på deras fester. Förmodligen skulle dom ha roligare än vad han hade just nu. Och Ekman skulle väl knulla någon av tjejerna och ryktena skulle gå vilda på måndag.

         Och han skulle bara få höra, men inte vara med och se och uppleva något utav det.

Dörren skramlade plötsligt och han kunde höra morsan komma in.

         "Hallå!" ropade hon från hallen.

         "Tja!" ropade Max från TV-soffan.

        Danne kom ut ur köket och satte sig bredvid sin lillebrorsa i soffan. Morsan hängde av sig sin skinnpaj i hallen, men kom in i vardagsrummet med stövlarna på.

       "Jaha, då var jag hemma då", sa hon och såg på dom. "Vad har ni för er?"

       "TV", sa Danne, då Max inte svarade. Han var alltför absorberad av humorserien.

       "Okej", sa morsan. "Är allt bra, då?"

       "Mm", sa Max.

       "Ja", ljög Danne.

       ”Skönt”, sa morsan, som om hon varit rädd att dom skulle svarat något annat. Hon hade två kassar från Tips & Spel i händerna och hon ställde upp dom på soffbordet. Det kunde bara betyda en sak: att hon tänkte gå ut.

        "Här", sa hon. "Jag tog med mig lite chips och godis från jobbet. Och det finns en cola och en sprite också. Slänger du drickorna i kylen, så blir det kallt snart."

        Det sista sa hon till Danne.

       "Vart ska du?" frågade Danne.

       "Jag ska träffa Catrin", svarade morsan och gick till sitt sovrum. "Vi behöver prata lite!"

       "Om vadå?"

       "Martin och hon har bråkat igen", ropade hon från sovrummet.

       "Hade inte dom gjort slut?" sa Danne.

       "Jo", ropade morsan. "Och nu har Martin varit där och bråkat med henne. Igen. Så därför behöver hon få träffas och prata av sig lite."

       Catrin var morsans bästa vän. Dom brukade gå ut ibland och Catrin hade bott hos dom emellanåt, eftersom hon inte kunde bo hemma med sin kille när han var på dåligt humör. Nu hade Catrin och killen gjort slut och Catrin hade fixat en egen lägenhet i stan, men Martin – som killen hette – försökte ibland hälsa på henne trots att hon inte ville.

        Morsan kom ut ur sitt sovrum. Hon hade bytt om. Tagit av sig jeansen och satt på sig kjol. Bytt ut den militärgröna toppen mot en vinröd. Hon ställde sig framför hallspegeln och fixade till sitt smink.

        ”Ska ni träffa nån mer?” frågade Danne.

        ”Nä, vem då?” frågade morsan.

        ”Eftersom du sminkar dig?” sa Danne.

        ”Man behöver ju inte se ut som en tant bara för att man ska hänga med sin väninna”, sa morsan och drog ut tofsen ur sitt blonderade hår. ”Ser mitt hår okej ut?” frågade hon honom.

        ”Ja”, sa Danne.

        ”Det ser inte smutsigt ut?” frågade hon.

       ”Catrin bryr sig nog inte”, sa Danne.

       Morsan gick in i badrummet. Efter några minuter kom hon ut igen. Hon hade fixat till håret. Förmodligen för att han antytt att det sett smutsigt ut.

       "Kan du se till så att Max inte lägger sig alltför sent ikväll?" frågade hon. ”Senast klockan tolv?”

       "Visst", mumlade Danne.

       "Och jag vill INTE att ni går över till Margaretha och tigger om en massa saker", sa morsan och spände blicken i honom.

        Margaretha var granntanten som bodde en våning upp i huset. Hon brukade ibland bjuda Danne och Max på mat eller godsaker om dom gick över och bad henne om det.

        "Nä, nä", sa Danne.

        ”Ni behöver ju inte skämma ut oss”, sa morsan och kollade sig i spegeln igen. Sedan gick hon till hallen och tog sin jacka och väska.

        "Morsan...” sa Danne. ”Det finns inget att äta här hemma."

        Morsan stannade upp och slöt ögonen hårt. Fastän hon inte sa ett ljud, kunde Danne nästan höra hur högt hon svor inombords. Hon tog ett djupt andetag och började sedan gräva snabbt i sin handväska.

        "Men fan också", mumlade hon. "Jag har bara en tjuga och en femtilapp löst", sa hon och räckte över till honom. "Kan du köpa det viktigaste? Typ bröd och lite mjölk och sånt? Så får jag handla mer imorron. Okej?"

       "Okej", sa Danne.

       "Ni har ju chips och godis, så det kan ni ju också passa på att äta av", sa hon. "Jag måste gå nu, så jag inte missar bussen. Okej? Se till att Max inte kommer i säng försent, nu!"

       Morsan gick ut i hallen igen.

       ”Kommer jag inte hem i natt, så är det för att jag sover hos Catrin!” ropade hon.

Morsan var borta. Max kollade på TV:n. Danne kände paniken smyga sig på. Han bara måste få komma ut ur lägenheten. Han hade köpt en limpa bröd och ett paket yoghurt på Hemköp och ätit det mesta av det. Max verkade nöjd med chipset och godiset. Danne längtade efter en promenad. Liksom morsan bytte han om och fixade håret med hennes produkter. Han hällde över en del av colan i en liten tomflaska som han gömde i jackfickan. Han satte sig på skohyllan och började snöra sina skor.

        "Var ska du?" frågade Max.

        "Jag ska ut en sväng", sa Danne.

        "Och göra vadå?"

        "Men skit i det!"

        "Men morsan sa -" började Max retsamt.

        "Ja, och morsan sa också att jag skulle hålla koll på dig och se till så du hamnar i säng innan tolv", avbröt Danne. "Men om du sitter här snällt och håller käften, så låter jag dig stanna uppe till två och du får kolla på vilken kanal du vill – till och med porren."

        Max ögon blev stora som tefat.

        "Och du kommer inte säga nåt till morsan?" sa han.

        "Inte ett ljud", lovade Danne, stoppade en godispåse i fickan och lämnade lägenheten.