...

10. Langare och slödricka
 

Efter att skoldagen tagit slut tog Anders och Pablo bussen in till stan för att träffa Pablos ölkalle. Anders hade ingen egen ölkalle, varför det var bra att han hade kompisar som Pablo som hade lite connections. Pablos äldsta syster Valentina hade varit ihop med en kille i över två år som blivit den där storebrodern Pablo aldrig fått. Trots att Valentina dumpat killen sedan några månader tillbaka, hade Pablo och han behållit kontakten – och Valentinas ex hade inget emot att köpa ut åt honom. Ikväll hade dom beställt ett rör vodka att dela på. Det kostade, men läsårets första fest fick kosta, tyckte dom.

           Dom mötte Valentinas ex på en avsides parkeringsplats och lämnade över kontanterna som dom tagit ut tidigare. Anders hade föreslagit att dom skulle växla ner sedlarna inne på ICA, men Pablo hade tyckt att det varit schysstare om Valentinas ex skulle få lite dricks för besväret. Anders kunde inte käfta emot, för det var svårt att få tag i alkohol – om man inte var villig att dricka hembränt. Det hade dom gjort en gång i sjuan, men Ekman och Isak hade tyckt att det varit ”lite tattigt” och dessutom var det mer riskabelt.

           Valentinas ex smög över röret i en anonym vit påse och Pablo gömde det snabbt i sin ryggsäck. Transaktionen var klar.

           ”Då är det bara lite slödricka som saknas”, sa Pablo och dom gick längs gågatorna i jakt på närmsta kiosk. Dom gick in på Tips & Spel och letade bland läsken.

           ”Lite Fanta är alltid gott”, sa Pablo. ”Ta apelsin och exotiska frukter.”

           Anders plockade även på sig några festisar och två påsar chips. Vera skulle troligtvis bjuda på snacks, för det hade hon gjort på dom två tidigare festerna hon haft, men det såg ändå alltid bättre ut om man inte kom tomhänt. En medelålders kvinna med färgat hår i en ful och onaturlig orangeröd nyans och med en Tips & Spel-tröja på sig blängde misstänksamt på dom.

          ”Har ni hittat vad ni ska ha?” frågade hon dom surt.

          ”Öh... ja”, sa Anders och tittade på Pablo.

          ”Okej, då ligger kassan däråt”, snäste kvinnan och pekade mot disken – som låg tre meter bort.

          ”Vilken bitch!” viskade Pablo skrattandes till Anders då dom gick fram till disken och la upp drickorna och chipsen. ”Bara för att man är blatte tror hon att vi ska stjäla.”

          Den andra kvinnan som jobbade i butiken stod borta vid postutlämningen och scannade av ett paket som hon räckte över till den kund som stod där.

         ”Hjälper du killarna, eller?” snäste den rödhåriga rasistbitchen åt henne. Hon stod själv vid ett av tidningsställen och rättade till magasinen, så att dom låg i perfekta rader – istället för att hjälpa Anders och Pablo vid kassan. Den yngre kvinnan vände sig om, utan att svara sin kollega, och gick fram till Anders och Pablo. Hon log ett kort och glädjelöst leende mot dom och började sedan scanna av deras artiklar i kassan. Anders hajade till då han såg henne och vände sig mot Pablo som uppenbarligen noterat samma sak.

         ”Dannes morsa!” mimade han mot Pablo.

         Till skillnad från sin kollega var hon klädd i sina privata kläder. Hon bar en svart skinnjacka som var öppen, så att den tajta urringade toppen under syntes. Det var svårt att inte fastna med blicken i hennes klyfta, eller notera mönstret från hennes behå som avtecknade sig genom det tunna tyget i den urringade tröjan. Dom mörkröda läpparna rörde sig rytmiskt och det smackade från hennes mun. Hon tuggade visst tuggummi. Lukten från hennes parfym nådde ut till killarna där dom stod och den äldre kollegan vädrade demonstrativt med handen då hon gick förbi kassan, på väg mot det andra tidningsstället, för att markera hur olämpligt hon tyckte det var att använda parfym på offentliga platser.

         Dannes morsa visade inga tecken på att hon kände igen dom, eller att hon var medveten om att dom gick i samma klass som hennes son. Troligtvis hade hon ingen koll på det. Hon verkade totalt ointresserad av dom medan hon stoppade ner deras varor i Tips & Spel-påsen. Hon verkade egentligen totalt ointresserad av allt som försiggick omkring henne; butiken, dom andra kunderna och den surmulna kollegan som hela tiden tittade snett på henne.

         ”Varsågod”, sa hon och räckte över påsen till Pablo.

         Anders och Pablo började långsamt gå ut ur butiken. Dom hade nästan glömt bort att det var här hon jobbade. Att hon fanns på riktigt. Efter all ryktesspridning och mytbildning på skolan den senaste veckan, hade Dannes morsa nästan känts overklig. Som en fantasifigur, eller hörsägen som man talade om när man satt runt lägerelden och berättade historier.

         Men hon var ytterst verklig.

         Och den tystlåtna Maria med piercingen i näsan hade lämnat deras klass på grund av henne...