...

27. Bakom all attityd

När Anders kom in i omklädningsrummet hade alla redan försvunnit. Hans väska och kläder hängde ensamt kvar på krokarna vid hans bänk och det var alldeles dödstyst. Lamporna var redan släckta och de höga smala fönsterrutorna spred endast ett grådaskigt och dystert ljus över rummet. Men han brydde sig inte om att tända. Han kände sig låg och skuggorna därinne passade hans sinnesstämning.

 

          Han klädde av sig och duschade.

          Torkade och klädde sig.

          Försökte slå undan tankarna.

          ”...tänk på att Danne kanske inte har det så lätt, bakom all attityd...”

          Det var väl knappast någon chock? tänkte han. Han hade aldrig velat byta liv med Danne. Det visste han redan. Att va så dum att man behövde specialhjälp i matte och engelska? Nej tack! Att va så jobbig och uppmärksamhetstörstande att man inte kunde få andra polare än korkade Johannes? Nej tack! Eller att ha en morsa som var så avvikande att man kallades för horunge i skolan? Nej tack!

          Samtidigt var det just det som skavde.

          Han kunde inte slå Pierres ord ur skallen, trots att han ville.

          Han visste att han gjort något för Ekman genom att stöta bort Danne under dagens gympapass. Han visste att hans närmsta vän Pablo och hans ”bro” Isak genast och självklart backat honom efter incidenten med Danne. Hans närmsta vänner stod på HANS sida. Till och med tyckte att han hade varit rolig och snarare hade tyckt att Danne varit den som förtjänat ett straff för det inträffade.

          Men han visste också att Nina inte ägnat honom en blick då han vägrat dela lag med Danne, eller då han kallat honom horunge. Nina som skällt ut Isak under Veras fest för att han kallat Dannes morsa hora. Nina som sagt att Fredrik var svinig och hade en ”skev kvinnosyn” under en debatt under samhällskunskapen i sjuan.

          Nina som kanske tyckte att han var en riktig douche nu? Och som kanske skulle bli mer benägen att träffa den där Samuel igen på grund av hur han betett sig?

          Fan, i så fall!

 

          Anders ryckte åt sig sina grejer och gick in på den ena av omklädningsrummets toaletter. Den handikappanpassade toaletten, som till skillnad från den andra hade spegel och fönster. Fönstret var i frostat glas och spred samma dunkla, skumma sken som omklädningsrummets små fönstergluggar. Han stirrade på sin spegelbild och hatade den i några sekunder. Han var inte snygg som Ekman eller söt som Samuel. Ekman var snygg nog att få Nina, men han försökte av någon anledning inte med henne som han gjorde med andra tjejer, trots att han uppenbarligen gillade henne mer än någon annan. Samuel kände han inte och själv hade han nog inte klassat Samuel som söt, men eftersom Vera sagt att det var så, var det ju naturligtvis sant...