...

59. Klassfesten - del 6 "Vi ses på måndag!"

Efter ett par omgångar tröttnade alla på leken. Det var som om spänningen försvann så snart dom flesta fått kyssa varandra. Istället satt dom i klungor och småpratade. Vera hade satt sig i Ekmans knä. Han hade först protesterat:

          ”Du hänger ju med Christian nu.”

          ”Bara hänger. Vi är inte ihop.”

          Kajsa hade blivit sur och lämnat rummet.

          Danne hade satt sig bredvid Dessie i soffan. Hans arm var över hennes axlar och hon tryckte sitt lår mot hans. Som om dom aldrig gjort annat. Danne såg på Dessie och sedan på Ekman och Vera som fnissade och smågnabbades, bredvid Dessie.

          Tänk om dom fyra kunde va tillsammans, tänkte han. Ekman och Vera. Han och Dessie...

          Hänga efter plugget, gå ut varje helg. Ha parmiddagar?

          Okej, det där sista lät väl jävligt töntigt, men ändå? Tänk om...

 ”Men jag måste bara fråga”, sa Vera plötsligt till Danne. ”Är det sant att din morsa hade ihop det med Marias farsa och att det är därför hon och hennes mamma flyttade?”

            What?

            Danne öppnade munnen för att både svära och protestera, men så såg han chipspåsen som Vera och Dessie käkade ur. Chipspåsen som han haft med sig. Och så tänkte han på cigaretterna i Dessies jackficka, som dom fått av honom. Och på colaflaskan i hans hand, som var spetsad med deras sprit. Och hur dom nu satt här tätt tillsammans med Ekman, småfulla. Han kunde ju bara inte sabba allt nu när han lyckats med det som, för bara någon dag sedan, varit helt omöjligt.

           ”Jag vet inte”, sa han istället. ”Hennes farsa har aldrig vart hemma hos oss och morsan har aldrig nämnt honom. Men OM det är sant, så...”

           Han ryckte på axlarna och drack en till klunk ur flaskan.

           ”Så... bryr du dig inte, eller?” fyllde Dessie i.

           ”Nä, exakt”, svarade han.

           ”Asså, fan va coolt”, sa Dessie. ”Du liksom har så sjukt avslappnad inställning till allt!”

           Danne ryckte på axlarna igen.

           ”Jag tyckte aldrig om Maria”, sa han.

           Vera och Dessie stirrade på honom och sedan började dom gapskratta. Även Ekman flinade.

           ”Hon var så SUR och DRYG jämt!” fortsatte Danne och tjejerna skrattade ännu mer.

           ”Ja! Hon var ju så JÄVLA sur jämt!” sa Dessie.

           ”Så... fuck Maria, liksom?” sa Vera och skrattade.

           ”Fuck Maria”, sa Danne och alla skrattade.

           Dom började bli riktigt fulla nu...

 

”Vet du vad? Jag tycker faktiskt att det varit rätt nice ikväll, när inte Isak varit här”, sa Anders till Pablo. Dom satt nere på golvet, en bit bort från soffan där dom andra höll till.

           ”Tycker du?” sa Pablo.

          ”Ja, för det är inte lika spänt, liksom. Han är alltid så... dominant på nåt sätt.”

          ”Ja, jo. Han är väl det.”

          ”Och sen det där med Ellinor, har han ju blivit...” Anders sänkte rösten. ”Jag menar, Ekman har ju hållit på som en kanin det senaste året och han snackar aldrig om det, medan Isak har gjort det EN enda gång och kan typ inte hålla käften i två sekunder om det.”

          ”Nä, han har ju tydligen blivit värsta sex-experten, helt plötsligt!” flinade Pablo.

          ”Ja, rena rådgivaren, liksom!” skrattade Anders.

          ”Killen med kollen!”

          ”Killen som vet hur man använder kuken!”

          Dom skrattade båda två.

          ”Skit i Isak, nu!” sa Pablo. ”Jag är så glad att du är här, bror!”

          ”Jag med!” sa Anders och dom gav varandra en grabbig kram.

 *****

Det var dags att gå. Festen var slut. Lokalerna skulle inte städas förrän nästa dag. Ingen av föräldrarna hade märkt att dom supit inne i det lilla rummet, även om Anna Sörbergs föräldrar och Lisas mamma tittade misstänksamt på dom medan dom flummiga och fnittrande hämtade sina kläder i kapprummet.

         ”FREDRIK!” skrek Fredriks farsa, inifrån festlokalen. Fredrik hade smugit ut till kapprummet för att ta avsked av Emanuel och dom andra, men vände sig generat om, i riktning mot sin farsas röst.

         ”Kom in och hjälp till att samla ihop skräpet här borta!”

         ”Ja, smit inte undan hela tiden!” ropade Fredriks morsa.

         ”Bäst att skynda dig, Fredrik”, sa Danne till honom. Fredrik var alltid så stöddig och dryg i skolan, så det kändes skönt att se honom bli utskämd på det här sättet av sina föräldrar. Fredrik tittade ilsket på Danne och gick in igen. Dom andra i klassen skrattade och gick ut.

         Vera och Dessie försvann med Nina och Elena, men Danne tog följe med killarna.

         ”Vi borde supa snart igen”, sa Danne till Ekman. Ekman svarade inte. Men han log och gav honom en klapp på axeln – så där som han ibland gjorde på Isak, Anders eller Pablo. Kanske var han en i gänget nu?

         ”Du”, sa han. ”Låtsas inte om Dessie sen i plugget. Bara var som vanligt.”

         ”Vadå då?” undrade Danne.

         ”Lita på mig. Det blir bäst så”, sa Ekman och blinkade. ”Vi ses!”

         Han vek av på en tvärgata och försvann. Danne fortsatte några kvarter med Anders och Pablo. Dom sa inte mycket till varandra, men när det var dags att skiljas åt, stannade Anders till och vände sig mot Danne.

         ”Du, förlåt för att jag var så dryg när du var hemma hos mig”, sa han. ”Och för det där med Isak och allt. Det var inte schysst av oss...”

         Danne blev förvånad. Egentligen hade han ingen lust att snacka om det som hänt förra veckan. Ville bara glömma det och vara i nuet. Nuet där han var full och lycklig och precis fått hångla med Dessie och fått vänskapliga råd från Ekman. Kvällen kunde inte ha blivit mer lyckad.

         ”Det är glömt”, sa Danne och log.

         ”Anders, kommer du?” ropade Pablo.

         ”Vi ses på måndag!” sa Anders till Danne och sprang.